Den tredje katten
På bara ett fåtal månader har mitt kattliv förändrats väldigt mycket. I oktober lämnade Bizze mig och dagarna därefter kom Vargtazz och nu har jag en ny stjärna som heter Baghera.
Baghera är en hittekatt som lämnats in på Öbacka Djurhem i Utansjö. Han är typ 5-10 år nånting.
Som vanligt när man har nya små kamrater så vill man ju vara snäll o gullig med dom så att dom "ska tycka om en" och så var givetvis fallet när Baghera, eller Aramis som han hette förut, kom till oss. Han skulle få sova på soffan i sovrummet där han lagt sig på kvällen, vi gick och la oss... Kan ju säga att den natten sov vi väl kanske tre timmar eller nått, han levde om, och jamade. Vi hädde ut han ur sovrummet och då hoppade han på hadtaget och gick in igen osv.
Det var då vi bestämde att han fick ett eget rum. På sitt rum har han en klätterställning med krypin, en bekväm kattkorg på ett barbord vid fönstret, klösbräda med kattmynta, kattlåda och så lite nattmat. De första nätterna tyckte jag ju naturligtvis att det var förfärligt hemskt att stänga in honom på detta viset, och det tyckte nog han också. Men nu går det mycket bättre, Baghera vet att han sover där inne på natten.
Han är ju då innekatt förnärvarande, dels pga att vi bara haft honom i ca två veckor och dels pga att det bor 3 katter i stallet här utanför och så springer det fyra olika hundar lösa lite nu och då här utanför. Så därför går vi bara ut i sele och koppel, vilket går aldelens utmärkt! *suprice*!!
Första gången jag trädde på honom Tusses gamla sele (mammas katt som hon hade innan Bizze o mig) så blev han lite förvånad men gick raka vägen till dörren och ville ut, vi gick ut o luktade in oss överallt, när han var less tittade han på mig och sa "mjao" jag frågade lite försynt om han ville gå in? och det ville han tydligen för iväg till dörren det bar.
Nu ligger han på en stol i vardagsrummet och myser, vi ska snart sätta oss o titta på American Idol, förstår egentligen inte varför jag tittar på det, man håller ju på skämmas ihjäl! fy, stackars människor som har en så enorm självkänsla, fan tillomed jag sjunger ju bättre än vissa av dem...
Baghera är en hittekatt som lämnats in på Öbacka Djurhem i Utansjö. Han är typ 5-10 år nånting.
Som vanligt när man har nya små kamrater så vill man ju vara snäll o gullig med dom så att dom "ska tycka om en" och så var givetvis fallet när Baghera, eller Aramis som han hette förut, kom till oss. Han skulle få sova på soffan i sovrummet där han lagt sig på kvällen, vi gick och la oss... Kan ju säga att den natten sov vi väl kanske tre timmar eller nått, han levde om, och jamade. Vi hädde ut han ur sovrummet och då hoppade han på hadtaget och gick in igen osv.
Det var då vi bestämde att han fick ett eget rum. På sitt rum har han en klätterställning med krypin, en bekväm kattkorg på ett barbord vid fönstret, klösbräda med kattmynta, kattlåda och så lite nattmat. De första nätterna tyckte jag ju naturligtvis att det var förfärligt hemskt att stänga in honom på detta viset, och det tyckte nog han också. Men nu går det mycket bättre, Baghera vet att han sover där inne på natten.
Han är ju då innekatt förnärvarande, dels pga att vi bara haft honom i ca två veckor och dels pga att det bor 3 katter i stallet här utanför och så springer det fyra olika hundar lösa lite nu och då här utanför. Så därför går vi bara ut i sele och koppel, vilket går aldelens utmärkt! *suprice*!!
Första gången jag trädde på honom Tusses gamla sele (mammas katt som hon hade innan Bizze o mig) så blev han lite förvånad men gick raka vägen till dörren och ville ut, vi gick ut o luktade in oss överallt, när han var less tittade han på mig och sa "mjao" jag frågade lite försynt om han ville gå in? och det ville han tydligen för iväg till dörren det bar.
Nu ligger han på en stol i vardagsrummet och myser, vi ska snart sätta oss o titta på American Idol, förstår egentligen inte varför jag tittar på det, man håller ju på skämmas ihjäl! fy, stackars människor som har en så enorm självkänsla, fan tillomed jag sjunger ju bättre än vissa av dem...
Kommentarer
Trackback